Nu kommer i alla fall en lite uppdatering på hur det går för mig i min kamp mot ett smalare liv. Jag har börjat tycka att det här med dietande är rätt trist, speciellt nu när det inte händer så mycket på vågen! Men det där med vågen har jag börjat inse att jag får släppa då, jag som tur är inte går upp men står still i vikt  tränar mera nu än innan och att jag antagligen bygger muskler. Dock märks det på kläderna att det händer saker och alla mina byxor hänger och tröjorna är förstora. Börjar som sagt tycka att det är lite segt nu så tillåter mig att fuska lite på helgerna. Ett smakprov här, lite choklad där och ett glas vin eller två kan slinka ner. Men tror inte det gör så mycket med lite fusk på helgerna så länge jag hänger i och tränar! Försöker springa 2 till 3 dagar i veckan, dock har jag inte kunnat springa så myclet denna veckan då jag har fått ont i halsen! Typiskt när det är sista veckorna kvar till blodomloppet och jag skulle börja satsa järnet! Men än så länge är det inte försent och jag hoppas hoppas att halsen mår bättre snart så jag kan ge mig ut och springa igen! Egentligen är det rätt komiskt hur mycket man kan förändras som människa! I höstas skulle jag aldrig i min vildaste fanatsi tro att jag skulle springa milen och bara för ett år sen trodde jag aldrig att jag över huvud taget skulle ge mig ut och springa! Jag har alltid hatat att springa och har jag någon gång mot förmodan sprungit har det varit typ när man varit på väg att missa bussen...

Nu däremot är läget ett helt annat! Jag tycker det är jätteskönt att springa och jag längtar ut i spåret för att se hur långt jag orkar denna gång! Mycket beror på att jag har trevligt sällskap när jag springet och typ världens bästa tränare, men ändå! Att jag springer är egentligen nåt helt otroligt och vill bara säga de till er alla där ut som tror att ni inte kan springa. KAN JAG KAN ALLA!

Min lyx när livet känns hårt! :)